5 Prioriterade områden vägleder arbetet

Personer som röker idag har ofta komplexa livssituationer som kan göra det svårt att sluta. Exempelvis röker tre gånger fler bland personer som är arbetslösa (15 procent) jämfört med personer som är yrkesarbetande (5 procent).

Forskning har visat att det inte är färre som försöker sluta i grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar, men att det är färre som lyckas. Det kan bland annat bero på stress i livssituationen, fler som röker i omgivningen och mindre stöd.

Sluta-röka-linjen arbetar för att utveckla och anpassa stöd till dessa grupper. Personer som hör av sig till linjen erbjuds proaktivt stöd med flera samtal utifrån behov.

Det är vanligare med rökning bland personer med psykisk ohälsa än i befolkningen i stort. I vissa patientgrupper, till exempel bland personer med schizofreni och bipolär sjukdom, är det fortfarande mycket vanligt att röka. Bland de med schizofreni har studier visat att medellivslängden är cirka 10 till 15 år kortare än hos befolkningen i stort, och en bidragande orsak är hjärt-kärlsjukdomar som bland annat beror på rökning.

Länge ansåg man att patienter inom psykiatrin inte kunde eller ville sluta röka. Idag vet man att de, liksom andra rökare, både kan och vill sluta.

Sluta-röka-linjen arbetar med utbildningsinsatser, handledning och metodutveckling för att bättre kunna hjälpa personer med psykisk ohälsa att förändra sina tobaks- och nikotinvanor.

Sluta-röka-linjen arbetar för ett förbättrat samarbete med psykiatrin gällande tobaksprevention. I rådgivningen med oss uppmuntras de som har en etablerad vårdkontakt att involvera övriga vårdgivare i rökstoppet.

Andelen rökare skiljer sig stort beroende på födelseland. Bland män födda utanför Europa är det till exempel betydligt vanligare att röka än bland män födda i Sverige.

För att bättre stödja personer som inte pratar svenska erbjuder Sluta-röka-linjen samtal på andra språk. Flera av våra rådgivare är flerspråkiga och dessutom finns möjlighet att få stöd på de flesta språk med hjälp av en tolk.

Sluta-röka-linjen arbetar också med att tillgängliggöra stöd och information till personer som inte har svenska som modersmål, både genom tryckt informationsmaterial och digitalt innehåll översatt till flera språk.

Användningen av nya nikotinprodukter har ökat kraftigt de senaste åren, framför allt bland unga. Det ökande utbudet påverkar också normerna i samhället. En normalisering av tillgång och användning av nikotinprodukter medför sämre förutsättningar att sluta för den som är beroende. Sluta-röka-linjen ser därför ett behov av att utveckla stödet till de som använder nya nikotinprodukter.

Sedan tidigare vet man att nästan ingen börjar röka om man inte gjort det i ungdomsåren. Det är också känt att unga har en ökad risk att fastna i ett nikotinberoende. Många unga som röker har samtidigt andra svårigheter, och kan därför behöva stöd från flera olika aktörer.

Sluta-röka-linjen arbetar kontinuerligt med metodutveckling. Rådgivarna får regelbundet handledning och utbildning inom relevanta kunskapsområden. En målsättning är att öka samsyn kring metod och arbetssätt.

Ett personcentrerat förhållningssätt är grundläggande för Sluta-röka-linjens stöd. Det innebär att se till klientens individuella behov och situation, och använda det som utgångspunkt i samtalet. Stödet baseras på evidensbaserade metoder såsom MI (motiverande samtal) och KBT (kognitiv beteendeterapi). I tillägg till traditionella tobaksavvänjningsmetoder har Sluta-röka-linjen implementerat inslag från ACT (Acceptence and commitment therapy). Det är en form av kognitiv beteendeterapi som syftar till att acceptera oönskade upplevelser snarare än att med vilja försöka få bort dem. Detta har i forskning visat sig framgångsrikt vid tobaksavvänjning.