4 Prioriterade områden vägleder arbetet

Sluta-röka-linjen arbetar för att utveckla och anpassa stöd till grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar, till exempel personer som bor i utsatta områden där man röker mer än genomsnittet. Under 2023 har Sluta-röka-linjen medverkat i ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla ett digitalt stöd anpassat till personer i socioekonomiskt utsatta områden.

En besvärlig livssituation och många som röker i omgivningen kan göra det svårt att sluta röka. Studier har visat att det inte handlar om en ovilja att sluta, utan att det är svårare att lyckas och lättare att återfalla. Därför kan det vara särskilt viktigt att få anpassat stöd, även när man har slutat.

Sluta-röka-linjen erbjuder proaktivt stöd med flera samtal för att stötta personer som vill förändra sina tobaksvanor.

Det är vanligare med rökning bland de med psykisk ohälsa än i befolkningen i stort. Sluta-röka-linjen arbetar med utbildningsinsatser, handledning och metodutveckling för att bättre kunna hjälpa personer med psykisk ohälsa att förändra sina tobaks- och nikotinvanor.

I vissa patientgrupper, till exempel bland personer med schizofreni och bipolär sjukdom, är det mycket vanligt att röka. Bland de med schizofreni har studier visat att medellivslängden är cirka 10 till 15 år kortare än hos befolkningen i stort, och en bidragande orsak är hjärt-kärlsjukdomar som bland annat beror på rökning.

Länge ansåg man att patienter inom psykiatrin inte kunde eller ville sluta röka. Men i dag vet man att de, liksom andra rökare, både kan och vill sluta. Sluta-röka-linjen ser det som en fördel om personerna även kan få stöd från sina etablerade kontakter i psykiatrin.

Andelen rökare skiljer sig stort beroende på födelseland. Bland män födda utanför Europa är det till exempel betydligt vanligare att röka än bland personer födda i Sverige.

För att bättre stödja personer som inte pratar svenska erbjuder Sluta-röka-linjen även samtal på andra språk. Flera rådgivare är flerspråkiga och dessutom har man möjlighet att få stöd på de flesta språk med hjälp av en tolk.

Nu kan man även ringa på Sluta-röka-linjens 020-nummer och med knappval välja att få prata med en engelsk eller arabisktalande rådgivare.

För att tillgängliggöra Sluta-röka-linjens webbplats finns mycket av innehållet översatt till flera olika språk.

Sluta-röka-linjen ser behov av att utveckla stödet kring de nya nikotinprodukterna, framför allt vitt snus och e-cigaretter. Användningen av dessa produkter har ökat kraftigt de senaste åren, framför allt bland unga.

Sluta-röka-linjen får många samtal från personer som använder vitt snus och som har svårt att sluta. Många beskriver att de har besvär av abstinenssymtom under lång tid - även de som tidigare använt traditionellt brunt snus och försökt sluta. Det kommer också allt fler samtal från oroliga föräldrar och andra anhöriga. I och med den ökade användningen av de nya nikotinprodukterna kommer troligtvis antalen samtal till Sluta-röka-linjen att bli ännu fler.

I och med det ökade utbudet av tobaks- och nikotinprodukter under de senaste åren, har även användarmönstret i befolkningen förändrats. Det har medfört förändrade normer kring tobaks- och nikotinanvändning vilket kan innebära försvårande omständigheter för den som vill sluta med tobak eller nikotin.

Förutsättningarna för tobaksavvänjning för unga har alltid varit en utmaning - men har även förändrats i och med de nya nikotinprodukterna. Sedan tidigare vet man att nästan ingen börjar röka om man inte gjort det i ungdomsåren. Det är också känt att unga har en ökad risk att fastna i ett nikotinberoende.

Sluta-röka-linjen har under en tid arbetat med att utveckla stödet till ungdomar. Numera går det till exempel att få stöd via chatt.

Ungdomar som hör av sig till Sluta-röka-linjen befinner sig ofta i en rörig situation, och det kan finnas stora utmaningar i att samtala fokuserat. Sluta-röka-linjen arbetar aktivt för att nå ut till unga personer och anpassa stödet efter dessa omständigheter.

Sambandet mellan rökning och psykisk ohälsa har blivit starkare över tid, och många unga som röker kan därför behöva annat stöd också.

Sluta-röka-linjen arbetar kontinuerligt med metodutveckling. Det har under ett antal år inneburit att beskriva, tydliggöra och systematisera arbetsmetoden i syfte att öka följsamheten och samsynen. Rådgivarna får regelbundet handledning, utbildning i metod och kunskap inom tobaksområdet. 

Ett personcentrerat förhållningssätt är grundläggande för Sluta-röka-linjens stöd. Det innebär att se till klientens individuella behov och situation, och använda det som utgångspunkt i samtalet. Stödet baseras på evidensbaserade metoder såsom MI (motiverande samtal) och KBT (kognitiv beteendeterapi).

I tillägg till traditionella tobaksavvänjningsmetoder, MI och KBT, har Sluta-röka-linjen börjat implementera inslag från ACT (Acceptence and commitment therapy). Det är en form av kognitivbeteende terapi som syftar till att acceptera oönskade upplevelser snarare än att med vilja försöka få bort dem. Detta har i forskning visat sig tillämpbart och framgångsrikt vid tobaksavvänjning.