Tobak i miljö- och hållbarhetsperspektiv

Tobak hotar vår miljö

I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Tobacco Control har forskare sammanställt studier om miljö- och hälsoeffekter av tobaksodling. Det konstateras att tobaksodling försämrar miljön, kan skada odlarna och deras familjer och i slutänden minska den biologiska mångfalden.

Största delen av den tobaksodling som ligger till grund för världens produktion av snus och cigaretter sker i låginkomstländer. Arbetarna på tobaksfälten får ofta en kraftigt försämrad hälsa på grund av den gifttunga tobaksodlingen och bristande säkerhetsutrustning i tobaksproduktionen. 

Skogsskövling och barnarbete

Stora mängder skog skövlas för att ge plats åt tobaksfält och för att få ved som används när tobaksbladen torkas. Det går åt ett helt träd för att torka tobak till 300 cigaretter. Det motsvarar konsumtionen under två veckor för en person som röker ett paket cigaretter per dag. Skogsskövlingen leder till jorderosion och till mindre arealer odlingsbar mark. Många småbönder i fattiga länder är på grund av långvariga kontrakt med tobaksbolagen bundna att fortsätta odla tobak trots att tobaken på sikt utarmar marken på näring och slår ut andra grödor. Miljontals barn utnyttjas också i arbetet på fälten och förlorar därmed möjligheten att gå i skolan.

Klimatpåverkan och vattenförbrukning

Forskningssammanställningen visar att tobaksproduktionen orsakar förluster om cirka 200 000 hektar skog om året. När skog försvinner snabbare än ny skog hinner växa upp ökar mängden koldioxid i atmosfären, och därmed också växthuseffekten. På så sätt bidrar tobaksproduktionen till klimatförändringarna. Tobaksproduktionen i världen står för en större klimatbelastning än vad Sveriges samlade utsläpp gör. 

Tobaksplantan kräver också stora mängder vatten, flera liter per kvadratmeter de första veckorna efter sådd. Tobaksodlingen bidrar därför till vattenbrist i en del länder.

Cigaretter som lämnar spår

Tobakens negativa miljöpåverkan tar inte heller slut när cigaretten är rökt. Resterna från nästan 3 av 4 cigaretter slängs årligen på marken. Cigarettfilter är det vanligaste plastskräpet i världen.

Det tar ungefär 1–5 år för en slängd cigarettfimp att sönderdelas till mikroplast. Plastämnet cellulosaacetat som finns i fimpens filter sönderdelas till mikroplast som i sin tur kan ta 100 år innan den försvinner, om den ens gör det.

Snus utgörs av organiskt material och är biologiskt nedbrytbart, men innehåller även gifter och efterlämnar restprodukter i form av exempelvis tungmetallen kadmium.

För den påse som omsluter snuset finns inga studier på hur det bryts ned. Materialet i påsen består i huvudsak av cellulosafibrer. Fibrerna hålls ihop av ett bindemedel vilket gör att pappret bryts ner långsammare än själva snusinnehållet. Påsarna innehåller även en liten mängd av plasten polypropen och är på så sätt inte helt biologiskt nedbrytbara. Fimpar och cigaretter kan inte återvinnas utan sorteras i soptunnor för brännbart avfall.

Klimathotet som motivationsfaktor 

Runt om i världen görs idag mer eller mindre omfattande omställningar för att minska människornas påverkan på klimatet, både på strukturell nivå och av enskilda individer. Att sluta med tobak är ett sätt att minska det egna klimatavtrycket.

Läs mer om tobakens miljöpåverkan i en rapport från VISIR här.

Övriga källor: Håll Sverige Rent och Tobaksfakta.